kul kultur

Sensommarens kulturdebatt och bokutgivningar förgyller tillvaron.
Alla är så härligt arga.
Ranelids vattentrampande är pinsamt så det förslår,
men han lever åtminstone upp till den nidbild som ofta tillskrivits honom,
det ska han åtminstone ha cred för.

Maja Lundgrens Infernoförsök, " Myggor och tigrar", är kul och vilka känslor som legat till sig under rötmånaden. Hon verkar minst lika nojig som Strindberg när han vinglade runt i sitt absintrus då det begav sig och hon lyckas väl med att riva upp känslor långt innan någon fått chansen att läsa det hon sägs ha skrivit. Om det är bra litteratur (vad det nu är) kan jag inte uttala mig om, ännu, men att det upprör är uppenbart.

Avundsjuka handlar det säkert om i ovanstående exempel och avundsjuk alt imponerad är jag över Daniel Sjölins framgångssaga, senaste boken "Världens sista roman" släpptes idag och hyllas unisont. Både för stil och form och för sin skarpa samtidsanalys. Han är ju bara barnet, lika ung som min yngsta syster (som i och för sig är vuxen numera, men ändå), men lyckas med allt han företar sig; hyllad författare, programledare för ett kul bokprogram i TV och har dessutom ett friskt nästan sportjournalistiskt utseende.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback