Lunchkrogar
Idag åt jag lunch på en indisk restaurang, den enda i Jämtland misstänker jag. Blev förtvivlat sugen på att inte tillbringa merparten av mina arbetsdagar i Krokom. Det är en underdrift att påstå att lunchkrogsutbudet är begränsat på arbetsorten. Det finns fyra näringsidkare att välja på, om vi inte räknar färdig-mikro-maten på kooperativa och ICA förstås, hutlöst dyra och trista Frasses hamburgeri, flott- och stekmat på Krokoms värdshus, stek- och flottmat på Lailas, Turistbyrån samt den mest välsmakande och bäst tillagade maten på sjukhemmet, där har däremot interiören och kundunderlaget en del att arbeta med. Det är inte direkt kontinental känsla man drabbas av, snarare en hel del svensk sjukhusinstitution över det hela, påverkar aptiten faktiskt.
Ja, den Indiska restaurangen, jag roade mig med att tjuvlyssna, Emma har förmånen att drälla på någon strand vid Medelhavet, jag får nöja mig med inte lika internationell Östersundsk lunchpublik.
Mittemot satt 6 läskigt homogena män. I min egen ålder, ledigt klädda, kollegor gissar jag, datatekniker som ivrigt diskuterade vilka gemensamma aktieinköp som skall göras. Barnsligt engagemang där risk, medel och säkra kort framlades. Med bristande sakkunskap försökte de klargöra skillnaderna mellan, de tänkta inköpen, Lundin oil och Lundin mining. Jodå, jag tror det handlar om avundsjuka, en önskan om att få vara med, då må det vara nog så torftiga gemenskapsämnen. Naturligtvis vill även jag sitta med likar och lägga upp strategierna för framtida risktagande och potentiella vinster.
Strax intill hade några slarvigt klädda akademiker arbetslunch. Det tog en stund att luska ut vad de hade på agendan, men snart framkom det att miljöfrågor, vindkraft engagerade gruppen. Listade ut och fick bekräftat att det var ordförande för naturskyddsföreningens Jämtlandsektion, som för dagen hade publicerat en ganska intetsägande debattartikel i Länstidningen. De vill någonting, någonting mer en aktieinköp, men visst samma gemenskap, önskemål om inomgruppsbekräftelse. Och samma önskan, för egen del, om att få vara med.
Huhm, vilka kollektiv är jag delaktig i; familj, arbete, samhällsvetare, fritidsledare, dagisförälder, klättrare, skidåkare, tidningsläsare, bihålesjälvömkare, barnskidskoleledare, Citroenägare, Lidmanfan (Sven & Sara) bloggare samt bredbandssuktare. Eklektiska drag kan tyckas, vissa är medvetna val, andra kollektiv får man liksom på köpet och en del begriper jag överhuvudtaget inte hur jag hamnade i. Och hur man skall ta sig ur.